Kors i taket!

Vaknade vid åtta. Drog oss ett tag. Sen fick jag en gudabenådad motivation och for ut på en joggingrunda. Nu jävlar! Visserligen höll jag på att dö efter en liten bit, men jag känner mig bara sporrad nu. Ska fan få bra kondition: Tror aldrig jag haft det, förutom när man var liten och sprang runt som en galning hela tiden. Innan bröllopet var jag i bäst form hittills, gick på gymet, åt bra, osv osv. Så tillbaks dit ska jag i alla fall. Speciellt med motionen, finns ju ingen bättre kick än när man orkar mer och mer utan att det värker i luftrören på en.

Trillian såg förvånad ut, men hängde på. Hon fick knappast mer motion än vad hon brukar få när hon rejsar själv, men det är ju bra att hon får trava strukturerat ändå.

Såg förresten en grymt irriterande sak nyss. Trillian stod på balkongen och spanade på en hund som sket här utanför. Känner igen hunden, de går runt husen med den och så skäller den som en galning. En gammal gubbe som har den. Givetvis plockar han inte upp. Verkar vara nåt med det här området, ingen plockar upp skiten.
Men sen händer nåt ännu konstigare. Han tappar (?) något okänt föremål av glas på backen så det går i kras, sen tar han hunden och går därifrån. Så nu ligger det vassa glasskärvor i en fin liten hög bredvid bajset. Det verkar väldigt konstigt. Jag tänkte ropa efter han men då hann dom pipa runt hörnet. Han kanske skulle till glasinsamlingen, och tappade grejen och bara gick, men lite skumt var det.