Spårkursen

I lördags var vi så på spårkurs. Känner att jag måste skriva ett eget inlägg om denna för det var så mycket information och så roligt.
Hela familjen var med, Tintin med husse och Trillian med mig. Instruktörer var Hanna och Fredrik (deras hemmis: Pudeltok). Tintin fick först ett litet längre spår men ville verkligen inte gå med husse när matte stannade kvar vid vägen... Så hon fick två kortare spår efteråt, ett med godis som motivation och det sista med matte som slutbelöning. Då spårar hon minsann bra! Hon är rolig vår Tintin, instruktör Fredrik sa att första spåret såg det ut som att hon tänkte "vad ska jag göra det här för? Och varför har jag en degklump i linan? Nä nu skiter jag i det här"... Så vi fick rådet att fortsätta med godis i spåret, men utöka avståndet mellan godisarna eftersom motivationen ökar. Nu spårar vi ju mest med henne för aktivering, men det är ju kul om hon får upp intresset lite grann i alla fall, för när hon väl spårar och har motivationen är hon superduktig.

Trillian då, Fredrik la först ett typ apellklass-spår åt henne som fick ligga i två timmar. Jag var lite fundersam på om hon skulle vara lika intresserad när nån annan lagt spåret, det är ju nästan bara mina spår hon har gått tidigare. Men tji fick jag för hon for i väg med dundrande spårlust. Då fick Fredrik också se vårt problem, att hon gärna vill kolla extra lite överallt i skogen och ta "pauser" och ringa och ha sig, trots att hon vet var spåret går. Jag har ju hört innan att man inte ska lägga sig i för mycket osv och det har väl slagit över åt andra hållet och jag har inte vågat göra nåt, och det har ju inte hjälpt med hennes slag direkt. I slutet fick hon kitekat som är mycket uppskattat. Tips! Köp storpack med kattmat i påsar så är det bara att riva upp den och ge i slutet.

Efter lunch fick hon gå ett lite kortare spår som jag la, med nån snusdosa med korv i efter vägen, för att vi skulle ta paus och hon lära sig att hushålla lite med energin. Jag fick också hålla linan kortare, och oj vilken skillnad det blev direkt! Hon stördes absolut inte av att pausa för korv och vatten, och spårade klockrent hela vägen. Till sist hade husse lagt ytterligare ett spår, men hon var inget trött och spårade hur fint som helst.
Är så impad över min hund, och nu när jag vet hur jag ska utveckla spårarbetet så känns det jättebra. Instruktören sa att om vi fortsätter så här tar vi snart elitspår *mallig*. Synd bara att jag måste träna lydnaden också haha! Men det går ju framåt så mycket nu så nog ska vi i alla fall kunna starta apellen i sommar?

Ja det var en snabb sammanfattning av vår roliga dag i Molkom. Var ett trevligt gäng pudelägare med pudlar, Två storpudlar och tre dvärgpudlar i blandade åldrar, och jag tror alla fick en blodad tand och kommer komma ut i spårskogen än mer.
Tack Hanna och Fredrik och hela gänget för en bra och lärorik dag!