Jag är nog nere på bottennivå i mitt självförtroende snart. Jag hittar ingen balans i det här med hälsa och kost. Endera kör jag LCHF fullt ut (eller tidigare någon jobbig diet), eller så går jag helt åt andra hållet och vräker i mig skit.
Jag mår bra på LCHF och går ner i vikt när jag kör så, men jag fixar inte att inte äta nån stärkelserik mat överhuvudtaget. Tyvärr är det så, blir så besvärligt på jobb och när man blir bortbjuden osv. Och när det hännder nya saker så går allt sånt åt skogen för mig. Är nog inte så bra på att hantera press.
Jag försöker leva i ett mellanting, skippar nästan alla kolhydratrika tillbehör osv, men äter det om det är det som bjuds hos folk eller på jobbet. Det känns ändå som att det funkar bra för det mesta, men nu är jag nere i träsket igen. Det är fan inte lätt att försöka gå ned i vikt när man hamnar i en ond cirkel. Äter nåt onyttigt, blir besviken, äter mer onyttigt för jag kan lika gärna fortsätta, osv osv.
Jag tror problemet är mitt sätt att täka. Har nu börjat tänka att om jag nu stoppar i mig socker en gång, so what? Det är bara att fortsätta hälsosamt igen. För om jag tänker skit nu äter jag massa socker, nu har jag förstört allt, ja då blir det den där onda cirkeln igen.
Självförtroendet är inte heller på topp. Känner mig tjock och ful, har dessutom finnar i halva ansiktet som började poppa upp för några månader sen. De måste ha att göra med all kostomställning, stress vid flytten och sånt. Har inte haft såhär mycket finnar sen jag var tonåring och känner mig inte alls fin. Plus att min jävla rygg aldrig vill bli bra, är som nån gammal kärring.
Usch nu gnäller jag bara, känner bara att jag måste gnälla av mig lite. Det är vår och sol ute, och egentligen har jag det jättebra, men mitt självförtroende förstör så mycket i mitt mående. Blä.
Nå nu är det slutgnällt, ska tänka positivt och gå ut och röra mig i solen i stället. Får väl försöka ersätta godisberoendet med träningsberoende, nu är det dags att ta fram joggingskorna och fara ut och motionera mig och hundarna.
(HAHAHA, jag träningsberoende??? Tror det är en psykisk och fysiologisk omöjlighet. Men ändå:P )
Men lilla du, var inte så hård mot dig själv :-( Ge det tid, det är väl inte bråttom? Kan slå vad om att det kommer att gå bättre när du väl bestämt dig. Är du inte redo än så är det bara självplågeri. *kram*
SvaraRaderakänner så väl igen mig i ditt tänk. Så lätt att man trillar dit. Men du har ju kommit långt, du är ju jätteduktig!!! Var inte så hård mot dig själv gumman. KRAM
SvaraRaderaNu har jag däremot börjat med en lyxdag. Tänker att om jag sköter mig hela veckan så får jag lyxa på lördag. Inte vräka i mig som jag brukar utan kanske en liten skål med ostbågar. (köpte en påse för nån vecka sen och det finns faktiskt kvar.) Har dock klarat mig utan godis.
Nu när jag är sjuk så är jag nöjd bara jag får i mig något ätbart dock =( Längtar efter att bli frisk.
Vilka underbara bilder du har lagt upp! Du är verkligen superduktig på att fota =) !
♥
förresten, min rygg är fortf kass den med =( tydligen något muskulärt. Men det blir bättre, kan prompa längre sträckor nu ialf.
SvaraRaderaDu och jag kanske skulle bryta mönstret och bli träningsberoende ! =)))